Sömn är en av de viktigaste delarna av våra liv. När vi sover återhämtar sig kroppen och vi bearbetar intryck från dagen. God sömn kan också minska risken för sjukdomar. Men vad gör man när det är svårt att sova? Här ger vi dig fyra tips för bättre sömn.

Minska stressen

Många av oss har svårt att sova eftersom vi är stressade. Sömn är ett viktigt sätt för kroppen att återhämta sig från stressiga situationer, så det kan vara frustrerande om du inte får den sömn du behöver.

Om du tror att stress kan ligga bakom dina sömnproblem är det bra att börja med att fundera på vad som orsakar stressen. Sedan kan du, i den mån det går, försöka minska de aktiviteter som bidrar till stress.

Andra sätt att minska stressen är att röra på sig, göra avslappningsövningar eller öva sig i mindfulness. Om du har många tankar i huvudet på kvällen kan det också hjälpa att skriva ner dem på en lapp för att lättare släppa dem när du ska sova.

Motionera regelbundet

Motion är något som kan hjälpa dig att sova bättre. Om du rör på dig regelbundet mår du bättre och orkar mer. Du blir du dessutom naturligt trött på kvällen.

Man brukar säga att 30–60 minuters rask promenad varje dag är en lagom mängd motion för att du ska må bra. Men hur du motionerar är högst individuellt. Du kan anpassa träningen efter hur vältränad du är och vad du gillar att träna, det viktigaste är att du rör på dig! Du kanske föredrar att simma eller att arbeta i trädgården?

Ta det lugnt på kvällen

När vi börjar bli redo för att sova går kroppen automatiskt in i ett viloläge. Vi får till exempel lägre kroppstemperatur och puls, och musklerna slappnar av. Därför är det viktigt att lyssna på kroppen och ta det lugnt en till två timmar innan du ska gå och lägga dig. Om du är alltför aktiv på kvällen kan du störa kroppens naturliga avslappning och då måste du vänta tills kroppen hittar till ett nytt viloläge. Det kan ta upp till en timme.

Det kan alltså vara bra att du planerar din kväll så att du inte sätter igång med nya aktiviteter precis innan du ska sova. Du kan hjälpa kroppen att varva ner genom att ta ett varmt bad, sätta dig bekvämt och blunda en stund eller lägga dig och läsa en bok.

Undvik ljus när du ska gå och lägga dig

Ljus hjälper till att hålla oss vakna och alerta. Det är bra och viktigt att få mycket dagsljus under dagen, men på kvällen är det bättre att ha det mörkt. Det gäller även ljuset från skärmar som dator, tv och mobil. De lurar kroppen att tro att det är dag och gör oss piggare, vilket kan göra det svårt att somna.

Därför är det bra att stänga av elektronisk utrustning innan du ska gå och lägga dig. Under sommaren, när det är ljust sent på kvällen, kan det också vara bra att ha en mörkläggningsgardin som stänger ute ljuset.

Text: Karin Sjödahl

Källor: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Somnsvarigheter/https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Somn/Somn/

Innehåll från Narva Kirurg Center.

Åderbråckär när ytliga kärl på benen vidgas och det är ett vanligt tillstånd som drabbar många. I de flesta fall är det inte farligt, men det kan ibland leda till allvarligare besvär. Men varför får vi åderbråck? Och vad kan man göra åt det? Här får du lära dig mer.

Åderbråck kan ge olika besvär

Åderbråck är slingrande, ytliga kärl (eller vener) som finns på benen. När venerna vidgas blir de mer synliga och kan i värsta fall orsaka stora besvär. Att de vidgas beror på att klaffarna som transporterar blodet tillbaka till hjärtat inte håller tätt. Blodet blir då kvar i benet och ett synligt åderbråck uppstår.

Åderbråck är ett relativt vanligt problem och drabbar många, även om symptomen kan variera.

– Var tredje person, man som kvinna, har åderbråck, säger Stefan Nydahl, läkare på Narva Kirurg Center. De vanligaste besvären, eller symptomen, är en tung känsla i benen, klåda, svullnad och domningar i benen.

Åderbråck i sig är inte farligt, men har man otur kan man få mer allvarliga symptom och besvär från sitt åderbråck.

– Det finns allvarliga symptom som kroniska sår som inte läker och blödningar, berättar Stefan på Narva Kirurg Center. Ytliga proppar i venerna och hudutslag som eksem räknas också som allvarligt.

För att avgöra hur allvarliga besvären är klassificeras alla patienter på en skala mellan ett och sex. Från fyra och uppåt räknas åderbråcket som allvarligt. Men alla nivåer av åderbråck, även de med mindre besvär, kan behandlas med goda resultat.

Orsaker till åderbråck

Men varför får vi egentligen åderbråck? Det är tyvärr inte helt klart. Det finns en ärftlig komponent, men eftersom det är så vanligt kan det inte helt förklara problemet.

-Man kan väl säga att det beror på vår upprätta hållning, att vi går och står, säger Stefan på Narva Kirurg Center. Men det har inte att göra med att man går på sten eller sitter med benen i kors eller något sådant.

Behandling av åderbråck

Det går tyvärr inte heller att förebygga åderbråck, inte ens med stödstrumpor. Men det går att behandla.

-Idag gör vi det med moderna tekniker, säger Stefan på Narva Kirurg Center. Det betyder att det inte blir några snitt i huden och inga ärr.

De vanligaste teknikerna är laser, skum och så kallade virknålstekniker. De är alla skonsamma och har goda resultat. Oavsett hur allvarligt ditt åderbråck är kan du får hjälp med behandling hos Narva Kirurg Center.

-Vi tar bort alla åderbråck här på vår klinik och alla är välkomna, säger Stefan Nydahl.

Innehåll från Narva Kirurg Center.

Fosterdiagnostik har kommit långt under de senaste åren och det finns olika tester man kan göra för att se om fostret har vissa avvikelser eller sjukdomar. Två av dem är NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing) och KUB (Kombinerat Ultraljud och Blodprov). Testerna liknar varandra, men har en del skillnader. Här får du lära dig mer om hur de går till och vad som skiljer dem åt.

Vad är KUB?

KUB står för Kombinerat Ultraljud och Blodprov. Det är ett test som kan göras för att ta reda på sannolikheten för att fostret har någon kromosomavvikelse som t.ex. Downs syndrom. Provet ger alltså inte klara besked, eftersom det är sannolikheten för avvikelser som mäts.

Provet består av två delar: ett blodprov och ett ultraljud. Blodprovet tas först, när du har passerat vecka 9. Senare, i vecka 11–14, görs ett ultraljud där en särskild del av fostrets nacke mäts. Om blodprovet är färdiganalyserat vid tillfället för ultraljudet får du ofta resultatet i samband med det. Dessa två delar tillsammans ger dig en uppskattning av hur sannolikt det är att fostret har några kromosomförändringar.

Vad är NIPT?

NIPT står för Non-Invasive Prenatal Testing och är, precis som KUB, ett test för att ta reda på om fostret har någon kromosomavvikelse. Men till skillnad från KUB kan NIPT ge tydligare och säkrare resultat.

Provet kan utföras från vecka 10 och erbjuds ofta från vecka 12–13. Innan provet får du genomgå ett ultraljud för att visa hur länge graviditeten har pågått och om det är fler än ett foster. Sedan tas ett blodprov i armvecket som skickas till ett labb för analys.

Skillnader och likheter mellan testerna

Båda testerna syftar till att ta reda på om fostret har Downs Syndrom eller någon av de ovanligare kromosomförändringarna trisomi 13 och 18. Testerna utgår båda från ett blodprov och ingen av dem ökar risken för missfall. Men de skiljer sig när det gäller vad resultaten visar.

KUB mäter endast sannolikheten för att fostret har kromosomavvikelser och kan därför inte ge ett klart besked utan att kombineras med andra tester.

NIPT ger tydligare besked. Om testet visar att fostret inte har någon kromosomförändring är resultaten säkra. Men om det visar på förändringar måste det också kombineras med andra tester för att ge ett klart besked.

Var kan jag göra ett test?

Var testerna erbjuds är olika beroende på var du bor. Vissa landsting erbjuder endast testen till vissa kvinnor, andra landsting erbjuder dem inte alls. När det gäller NIPT erbjuds testet oftast om du först har gjort ett KUB-test som visar på förändringar, om du tidigare väntat barn med kromosomförändringar eller om andra tester visar tecken på det. Men även här skiljer sig rutinerna mellan olika landsting.

Om du vill veta mer är det därför enklast att kontakta din barnmorskemottagning för mer information. Testerna är helt frivilliga och det är upp till dig som är gravid om du vill göra dem eller inte.

Text: Karin Sjödahl

Källor: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Undersokningar/NIPT/https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Gravid/Graviditeten/Fosterdiagnostik/KUB---kombinerat-ultraljud-och-blodprov-1/

Håravfall är ett vanligt problem och kan bero på lite olika saker. I många fall kan en hårtransplantation vara en lösning för den som vill återfå hårväxten. Men hur går en hårtransplantation till? Här får du lära dig mer.

Vad innebär en hårtransplantation?

Vid en hårtransplantation tar man hårsäckar från ett område där det finns mer hår och flyttar dem till det område där håret saknas.

– Enkelt förklarat så plockar man hårsäckar från baksidan av huvudet, en och en och sätter på det område som har utsatts för håravfall, säger Firo Esmer på Akacia Medical. Det hår man transplanterat ska sedan inte kunna tappas.

Varför väljer man att göra en hårtransplantation?

Det är vanligt att man gör en hårtransplantation för att få hjälp med djupa vikar, kal hjässa eller ett uppåtkrypande hårfäste. Men det kan också vara för att få allmänt fylligare hår på tunnare områden. Många mår dåligt över sitt håravfall.

Så går behandlingen till

Behandlingen utförs under lokalbedövning. På de flesta rakar man av håret både på givarområdet och mottagarområdet och rengör patientens huvud. Sedan börjar själva förflyttningen.

– De första nålsticken gör lite ont, men sedan känns inget, tack vare lokalbedövningen, berättar Firo Esmer. Man plockar ut hårsäckarna, öppnar kanaler på mottagarområdet och lägger in hårsäckarna.

Hur lång tid behandlingen tar beror helt på hur många hårsäckar som ska flyttas. Ju fler det är desto längre tid tar det, och behandlingen kan ta allt mellan 4–7 timmar.

Efter behandlingen

Efter behandlingen är det viktigt att skydda huvudet från yttre påverkan, eftersom hårstråna till en början är väldigt ömtåliga.

– De första dagarna efter operationen är jätteviktiga, säger Firo på Akacia Medical. Man får inte röra hårsäckarna efter operationen.

Efter 10 dagar kan du återgå till jobbet igen. Då syns inga större spår efter att en hårstransplantation genomförts, utöver kortare hår och lättare rodnad.

Resultaten av en hårtransplantation

En hårtransplantation ger ett naturligt fylligare hår och många upplever ett ökat självförtroende efter behandlingen. Du kan börja se resultaten av hårtransplantationen efter 3–4 månader och det slutliga resultatet syns efter 12 månader.

Text: Karin Sjödahl

Euromelanoma är en europeisk satsning för att upptäcka och förebygga malignt melanom och andra former av hudcancer. 14–18 maj är det Euromelanomaveckan och då erbjuder många mottagningar extra tider för att undersöka hudförändringar, utan krav på remiss. Här får du veta mer om vad du ska vara uppmärksam på och när du bör söka vård.

Vad är malignt melanom?

Malignt melanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och den drabbar allt fler. Den uppstår oftast av att man har bränt sig för många gånger i solen.

– Malignt melanom är en form av hudcancer som utgår från pigmentcellerna i hudens yttre lager, berättar Anne Birgitte Undén, hudläkare på Complete Skin. Varje år drabbas ca 4000 svenskar av sjukdomen, vilket är ungefär en fördubbling under det senaste decenniet.

Vid tidig behandling kan sjukdomen oftast botas helt, men får den fäste djupare ner i huden kan den få allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt att kolla sina leverfläckar regelbundet och vara uppmärksam på eventuella hudförändringar.

Hudläkare Anne Birgitte Undén

Vad ska man vara uppmärksam på?

Det är relativt enkelt att själv kontrollera sina leverfläckar och det är viktigt att göra regelbundet. Ungefär en gång i månaden är rimligt. Det du ska titta efter är märken som skiljer sig från andra du har.

– Generellt ska man leta efter det som vi hudläkare kallar "fula ankungen", säger Anne Birgitte. Men vi har även andra kriterier som vägs in, som storlek, form, färg och symmetri.

När bör jag söka vård?

Om du misstänker att du har malignt melanom eller någon annan hudförändring bör du inte vänta med att söka vård. Särskilt inte om du upptäcker hudförändringar som växer snabbt eller ändrar form och färg.

– Tillväxt är ett tecken på någon process och bör undersökas, säger Anne Birgitte. Om man har ljus hudtyp, vistas mycket i sol och det är länge sedan kontroll kan det vara lämpligt att söka specialistläkare för genomgång.

Vanligtvis ska du vända dig till din vårdcentral för undersökning och din allmänläkare kan skicka en remiss till hudläkare. Men under melanomaveckan erbjuder många mottagningar särskilda tider, utan remiss. Du hittar en lista på alla mottagningar här: http://www.euromelanoma.org/sweden/deltagande-mottagningar-2018.

Doktor Anne Birgitte Undén har forskat och disputerat inom basalcellcancer och hittade genen för den vanligaste formen av hudcancer.

Text: Karin Sjödahl

Innehåll från Olle Löfgren Plastikkirurgi.

Bröstförstoringär en av de vanligaste skönhetsoperationerna och syftar till att skapa en bättre bröstkontur. En lyckad operation ger ofta bättre självkänsla och livskvalitet. Här får du lära dig mer om ingreppet och vad du ska tänka på när du väljer mottagning.

Olle Löfgren, plastikkirurg.

Varför gör man en bröstförstoring?

Vid en bröstförstoring läggs implantat oftast in under den stora bröstmuskeln, för att förändra bröstens form och storlek. Målet med ingreppet är att ge ökad livskvalitet och självkänsla. Det är lite olika varför man väljer att göra en bröstförstoring. Det kan vara ett medfött tillstånd som gör att du vill ändra formen eller något annat som påverkat, till exempel en graviditet.

– En vanlig patient är en kvinna som har ammat sina barn och tycker att brösten blivit tomma och ibland även hängiga, säger Olle Löfgren, plastikkirurg.

Läs på innan du väljer mottagning

När du ska välja en mottagning är det viktigt att välja en etablerad klinik med bra rykte. Du bör också se till att få en plastikkirurg som är välutbildad och ansvarsfull. Det är därför en bra idé att läsa på ordentligt först.

– Kolla gärna att läkaren är medlem i SFEP, Svensk Förening För Estetisk Plastikkirurgi, råder Olle Löfgren. På nätet kan du få mycket information, men kom ihåg att vara kritisk till vad du läser och ser. Du ser sällan bilderna på de mindre lyckade ingreppen.

Konsultation innan operationen

Innan själva operationen får du först komma på en konsultation. Där diskuteras dina förväntningar och förutsättningar för att uppnå ett lyckat resultat. Du får också veta mer om uppföljningen av ingreppet och återbesök.

– Du får muntlig och skriftlig information om tillvägagångssättet vid operationen, efterförloppet, smärtlindring och sjukskrivning, berättar Olle. 3D simulering kan ibland vara till hjälp för att visuellt och emotionellt uppleva hur en förändrad storlek och form skulle kunna kännas och se ut. Du får även testa olika provproteser.

Vid konsultationen får du också ett definitivt pris för ingreppet. Vanligtvis kostar en bröstförstoring ca 38 000 kr, men det beror lite på hur omfattande operationen blir och vilken protestyp som används.

Vad händer efter operationen?

Själva operationen utförs under narkos. Då läggs proteserna in via ett hudsnitt och placeras antingen under bröstkörteln eller under bröstmuskeln. Vid dagkirurgiska ingrepp kan du gå hem samma dag.

– Du går hem efter några timmars vila på en uppvakningsavdelning där specialutbildade sjuksköterskor och läkare ser till att du återhämtar dig och är smärtfri före hemgång, säger Olle Löfgren. Dessutom träffas vi och eventuellt anhöriga och har ett samtal om det fortsatta förloppet där du får ställa frågor. Då får du också eventuella recept och tid för återbesök.

Innehåll från Olle Löfgren Plastikkirurgi.

Innehåll från Hudläkargruppen.

Svettas gör de allra flesta och det är en viktig funktion i kroppen. Men man kan faktiskt svettas för mycket. Det är ett tillstånd som kallas hyperhidros och som kan behandlas. På Hudläkargruppen använder man sig av en särskild metod för svettbehandling. Det heter miraDry® och ger mer bestående resultat än många andra behandlingar.

Vad är hyperhidros?

Hyperhidros är det medicinska namnet för överdriven svettning. Det är ett mycket ovanligt tillstånd och det uppstår oftast under puberteten eller hos unga vuxna. Det beror på att svettkörtlarna är överaktiva.

– Hyperhidros kan vara lokal eller generell, berättar Margareta Frohm Nilsson på Hudläkargruppen. Lokal hyperhidros är vanligast, i till exempel armhåla, händer eller fötter.

Svettningen kan ofta göra att man hindras i sitt dagliga liv och i sociala kontakter. Varför man får hyperhidros är inte helt klart.

– Vanligtvis hittar man ingen direkt orsak, men det finns vissa ärftliga faktorer och medicinska orsaker, säger Margareta Frohm Nilsson.

Behandling av hyperhidros

Hyperhidros kan behandlas på lite olika sätt. Vanligast är att man använder sig av botulinumtoxin (vardagligt kallat botox). Det sprutas då in på det område där svettkörtlarna sitter ytligt i huden och blockerar nervimpulserna till körtlarna. Det finns också läkemedel som kan hjälpa, ibland i kombination med botulinumtoxin.

– Det finns tabletter men de fungerar oftast sämre och har en del biverkningar, säger Margareta Frohm Nilsson.

Hos hudläkargruppen använder man dock en annan teknik som heter miraDry® och använder sig av mikrovågor.

Svettbehandling med miraDry®

MiraDry® är en relativt ny behandling som är specifikt utformad för överdriven svettning i armhåla, så kallad axillär hyperhidros. Den passar också bra för dem som har måttliga besvär med svettning och vill undvika svettringar på kläderna. Behandlingen ger ett betydligt mer bestående resultat än många andra behandlingar.

– Det är en behandling som tar bort svettkörtlar i armhåla med mikrovågor, berättar Margareta Frohm Nilsson på Hudläkargruppen. Resultatet är långvarigt eller permanent, till skillnad från botulinumtoxin, som måste upprepas 2–3 gånger per år.

Behandlingen lanserades under 2011 i USA och 2014 i Europa. Idag har fler än 30 000 patienter behandlats med miraDry® världen över och behandlingen är CE-märkt.

Hur går behandlingen till?

Vid behandlingen används en maskin som genom mikrovågor genererar värme som resulterar i en termolysbehandling av svettkörtlarna. Det innebär att körtlarna tas bort permanent och inte återbildas igen.

Själva behandlingen är i stort sett smärtfri och du får ett omedelbart resultat.

– Behandlingen tar cirka en timme och sker under lokalbedövning, säger Margareta Frohm Nilsson.

Det brukar räcka med en behandling, men ibland behöver man ombehandla. Det går snabbt att återhämta sig från behandlingen och du kan vanligtvis återgå till vanliga aktiviteter inom ett dygn. Efter några dagar kan du även träna som vanligt.

Innehåll från Hudläkargruppen.

Innehåll från Åderbråcksklinikerna.

Åderbråck kan idag behandlas på många olika sätt och de allra flesta metoderna är både effektiva och skonsamma. Har du väldigt allvarliga besvär kan du även få behandlingen finansierad av landstinget. Här går vi igenom några vanliga behandlingsmetoder.

Innan behandlingen

Åderbråck kan vara olika allvarligt. Vissa har inga större symtom, medan andra drabbas av sår, domningar eller eksem. Innan behandlingen påbörjas görs alltid en noggrann undersökning med hjälp av ultraljud. Det hjälper bland annat till att bestämma vilken behandlingsmetod som passar bäst.

– Undersökningen visar karaktären på dina åderbråck, hur djupliggande de är och om de är av mer harmlös natur eller allvarligare, säger Jörgen Nörby, kärlkirurg hos Åderbråcksklinikerna. Detta är extra viktigt om du har behandlats för åderbråck tidigare.

Det finns idag många olika behandlingsmetoder, men på Åderbråcksklinikerna använder man oftast laser.

– Den behandlingsmetod vi använder mest är laser av huvudstammen, kombinerat med lokala extirpationer av åderbråcken, berättar Jörgen Nörby.

Behandling med laser

Laser är en modern metod av åderbråcksbehandling som har visat sig vara mycket effektiv. Lasern hettar upp venen, vilket förstör kärlväggen på ett skonsamt sätt, utan att någon operation krävs.

– Behandlingen utförs i lokalbedövning och med hjälp av en tunn kanyl förs lasern in under huden, säger Jörgen på Åderbråcksklinikerna. Lasern behandlar den stora venen på benet, vilket leder till att kroppen själv gör sig av med de sjuka venerna och därmed åderbråcken.

Lokalbedövningen hjälper inte bara till att skydda dig från hettan, utan hjälper även till att säkra en god kontakt mellan lasern och venen.

Andra behandlingsmetoder

Förutom laser finns flera andra metoder för att behandla åderbråck, och på Åderbråcksklinikerna använder man bara de mest effektiva, moderna metoderna. Radiofrekvens är en teknik som fungerar bra och dessutom är mycket skonsam. Där tas venen ut med hjälp av en mycket tunn kateter och radiovågor.

En annan metod som kan användas är skum. Då sprutas skum in i venen, vilket gör att den kollapsar.

– Skumbehandling används i de fall laser och radiofrekvens inte går att använda, till exempel när venerna är krångliga eller patienten har opererats tidigare, säger Jörgen Nörby på Åderbråcksklinikerna. Den är inte lika effektiv och i ca 25 % av fallen behöver man behandlas igen.

Alla åderbråck kan behandlas

Idag går alla åderbråck, oavsett hur allvarliga, att behandla med goda resultat. Vid allvarligare medicinska besvär kan du också få behandlingen finansierad via landstinget.

– Om man tror man har åderbråck kan man alltid komma på en förundersökning hos våra kärlkirurger, säger Jörgen Nörby. Åderbråck är inte ett problem man behöver leva med som det var tidigare. I dag kan det tas bort på ett väldigt smidigt och smärtfritt sätt och man behöver ingen sjukanmälan.

Innehåll från Åderbråcksklinikerna.

Ultra V Trådlyft är en snabbt växande metod för att föryngra huden, utan kirurgiska ingrepp. Den lyfter, stramar till och ökar hudens elasticitet. Den ger en långsiktigt föryngrande effekt och du börjar se resultaten direkt efter behandlingen.

Hur går behandlingen till?

Vid behandling med Ultra V trådlyft placeras nedbrytbara PDO-trådar under huden. De stimulerar bindväven och därmed hudens produktion av kollagen och elastin, vilket stramar upp och föryngrar huden.

– Ultra V Trådlyft ger omedelbar och långvarig föryngring av huden och därmed utseendet, säger Anne Birgitte Undén, hudläkare på Complete Skin. Trådarna sätter igång en reaktion i bindväven som liknar den aktivitet man hade som ung, vilket man har kunnat visa vetenskapligt vid mikroskopiska undersökningar.

Behandlingen genomförs med bedövningskräm och tar mellan 30–45 minuter, beroende på hur stort område som ska behandlas. Då förs trådarna in under huden med hjälp av en nål. Behandlingen är både säker och effektiv.

– Trådmaterialet är gjort av PDO, berättar Anne Birgitte. Det är ett ämne som är välbeprövat och inte leder till några allergiska eller främmande kroppsreaktioner.

Ultra V Trådlyft anpassas efter dina behov

Behandlingen passar de allra flesta och kan användas både för ansiktet och kroppen. En stor fördel med Ultra V Trådlyft är att behandlingen kan anpassas helt och hållet efter patientens förväntningar och det område som ska behandlas.

– Inom Ultra V finns ett brett utbud av trådar, speciellt framtagna för olika delar av ansiktet, halsen och kroppen, säger Anne Birgitte Undén. Till exempel har vi speciella trådar för behandling av påsar under ögonen och andra trådar för behandling av insjunken hud under ögonen.

Hur länge håller behandlingen?

Ultra V Trådlyft har en långsiktigt föryngrande effekt, men du kan börja se resultaten direkt efter behandlingen.

– Man ser en tydlig effekt direkt efter genomförd behandling men maximal effekt ses efter ca 6 månader. Därefter varar resultaten i 1,5–2 år, säger Anne Birgitte. Man kan under tiden komplettera med ytterligare trådar för att uppnå ännu bättre och mer långvarigt resultat.

Text: Karin Sjödahl

Innehåll från Sokolova Gynkliniken.

Vaginal tightening är ett av de vanligaste ingreppen inom intimkirurgi för kvinnor. Ofta görs det med ett kirurgiskt ingrepp, men det kan också göras med hjälp av laser. Behandlingsmetoden är helt smärtfri och har flera fördelar jämfört med den traditionella kirurgin.

Vad innebär intimkirurgi för kvinnor?

Intimkirurgi för kvinnor är ingrepp som korrigerar de inre och yttre könsorganen. Det kan vara av estetiska skäl eller på grund av fysiska besvär, ofta en kombination av båda delar.

De vanligaste ingreppen är blygdläppsförminskning och vaginal tightening (vaginalförsnävning). Vid en blygdläppsförminskning tas överskottsvävnad bort från blygdläpparna. Vid vaginal tightening försnävas vävnaden i vaginan efter att ha töjts ut, ofta efter en förlossning.

Vanligtvis görs vaginal tightening med hjälp av ett kirurgiskt ingrepp, där man avlägsnar vävnad, med en försnävning som resultat. Men i många fall kan behandling med laser vara en bättre och skonsammare lösning.

Laserbehandling för vaginal tightening

På Sokolova Gynkliniken använder man en särskild metod för vaginal tightening. Det är en behandling som utförs med en speciell laser och som inte kräver några kirurgiska ingrepp.

– Lasern förs in i underlivet med hjälp av ett särskilt instrument, berättar Ludmila Sokolova, gynekolog. Laserstrålen går sedan igenom hela vaginalväggen. Detta gör att det bildas mer kollagen, ett ämne som binder vatten.

Det ökade kollagenet gör att vävnaderna blir mer spänstiga och elastiska, vilket ger en tightare effekt. Behandlingen tar inte mer än 20–25 minuter och oftast behövs tre behandlingar för att nå full effekt.

Varför väljer man att göra vaginal tightening?

Det finns många anledningar till att man vill få hjälp med vaginal tightening. Det är till exempel vanligt efter förlossningar.

– Då blir vävnaderna mer slappa, och det kan inte alltid åtgärdas med hjälp av kirurgi, säger Ludmila. Laserstrålen kommer åt djupare områden i underlivet.

Behandlingen kan även användas för att behandla begynnande framfall, torra slemhinnor eller om man är missnöjd med sitt sexuella samliv på grund av en känsla av slapphet.

– För många kvinnor bidrar en känsla av slapphet till minskat självförtroende, och de undviker att ha samlag, berättar Ludmila Sokolova. Slappa vävnader kan även göra det svårare för kvinnor att nå orgasm.

Fördelar med laserbehandling

Vaginal tightening med hjälp av laser har en hel del fördelar jämfört med kirurgiska ingrepp. Till exempel går behandlingen snabbt och är helt smärtfri.

– Behandlingen tar 20–25 minuter och du behöver inte vara sövd, säger Ludmila.

Efter behandlingen kan du fortsätta dina dagliga aktiviteter som vanligt, och effekterna märks ungefär en vecka efter den första behandlingen.

Innehåll från Sokolova Gynkliniken.

Innehåll från Hjärtstartarspecialisten.

Hjärtstartare blir allt mer utbredda och du kan ofta hitta dem på allmänna platser som varuhus och tågstationer. Hjärtstartarna kan vara livsviktiga för den som har drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Här får du veta mer om hur de fungerar och var du själv kan skaffa en.

Vad är en hjärtstartare?

En hjärtstartare, eller defibrillator, är en apparat som kan hjälpa till att starta hjärtat igen vid ett plötsligt hjärtstopp. Vid plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat plötsligt att pumpa blod och hjärtats vanliga rytm övergår till ett kammarflimmer. Då pumpas inte blodet ut till kroppen och den drabbade blir medvetslös till följd av syrebrist.

En hjärtstartare, i kombination med HLR, är den enda behandling som kan hjälpa vid ett plötsligt hjärtstopp. Hjärtstartaren skickar en elektrisk stöt in i den som drabbats av hjärtstoppet vilket kan hjälpa hjärtat att återgå till normal rytm. De första minuterna är avgörande och snabb tillgång till en hjärtstartare kan rädda liv. Faktum är att 75 % överlever om hjärtstartare används inom 180 sekunder, i kombination med HLR.

Hur vet jag hur jag ska använda hjärtstartaren?

Hjärtstartare är utformade för att vem som helst enkelt ska kunna använda dem och ger dig tydliga instruktioner om hur du ska gå tillväga. Hjärtstartaren läser av hjärtverksamheten hos personen som drabbats av hjärtstoppet och rekommenderar utifrån det om en stöt ska ges eller ej. Du kan aldrig själv ge en stöt om hjärtstartaren inte rekommenderar det. Du kan också gå HLR-kurser där du får lära dig hur hjärtstartare fungerar och öva dig på att använda en.

Hyra eller köpa hjärtstartare

Om du själv vill skaffa en hjärtstartare finns det många alternativ på marknaden. Hos Hjärtstartarspecialisten kan du både hyra och köpa hjärtstartare i olika modeller. Att hyra hjärtstartare är relativt vanligt och kan vara kostnadseffektivt då du även kan få hjälp med reparationer och byten, kurser och uppgraderingar.

Du kan även välja att köpa och äga hjärtstartaren själv. Hos Hjärtstartarspecialisten hittar du smidiga jämförelser mellan olika modeller så du enkelt kan hitta den som passar bäst för dina behov.

Innehåll från Hjärtstartarspecialisten.

Innehåll från Lyhörd AB.

Nu står sommaren och festivalsäsongen för dörren. Det är en härlig tid, men det är viktigt att komma ihåg att skydda sin hörsel i den högljudda miljön. Här får du veta mer om vad du ska tänka på och vad du som redan har en hörselnedsättning kan få hjälp med hos en audionom.

Varför ska man skydda sin hörsel?

Hörseln är ett av våra viktigaste sinnen som hjälper oss att ta in omvärlden och kommunicera med andra. Därför är det viktigt att skydda den.

– Hörsel är en otroligt viktig del av våra sinnen, säger Pennie Hertzman, audionom på Lyhörd. Nedsatt hörsel kan leda till konsekvenser som social isolering och utanförskap.

Det är olika hur känslig hörsel man har. Vissa får skador från bara ett tillfälle med höga ljud, andra har mer tåliga öron som klarar av det mesta. Men när du väl har fått en hörselnedsättning går den inte att bota. Då måste du istället använda hjälpmedel som till exempel hörapparater.

– Det är viktigt att skydda sin hörsel från höga ljud och buller, säger Pennie Hertzman. Det är bättre att skydda sig än att chansa på att hörseln håller.

Olika typer av hörselskydd

Hörselskydd kan rädda dig från hörselnedsättningar och det finns många olika typer att välja bland.

– Det finns många olika hörselskydd på marknaden idag, allt från enkla öronproppar till mer avancerade, personbeställda som är anpassade för just dina öron, berättar Pennie på Lyhörd. De personbeställda kostar lite mer men finns i olika filter beroende på vad för slags buller du vill skydda dig från. De är dessutom formgjutna efter dina öron.

Även enklare öronproppar ger ett bra skydd, men om du ofta utsätts för höga ljud är bra hörselskydd en bra investering. Du kan ha som tumregel att om det inte går att prata med varandra som vanligt och göra sig hörd är ljudnivån för hög. Då bör du använda hörselskydd.

Du som har en hörselnedsättning är särskilt känslig

Om du redan har en hörselnedsättning sedan tidigare är det ännu viktigare att skydda sin hörsel i högljudda miljöer.

– Ett redan skadat öra är extra känsligt för ytterligare bullerskador, säger Pennie Hertzman på Lyhörd. Det är viktigt att inte förvärra sin situation och att skydda det man har kvar.

Även om en hörselnedsättning kan kompenseras med hjälp av till exempel hörapparater kan det aldrig jämföras med att ha normal hörsel.

Hos en audionom kan du få hjälp

Oavsett om du letar efter bra hörselskydd inför sommarens festivaler eller om du redan har en hörselnedsättning som behöver kompenseras kan du få hjälp av audionomerna på Lyhörd.

– Hos oss kan man få hjälp med både hörapparater och hörselskydd, berättar Pennie Hertzman. Hörapparater finns i många olika storlekar och tekniknivåer. När man väljer hörapparater tittar man på många faktorer, men framför allt livsstil, för att hitta rätt hörapparat för just dina behov.

Innehåll från Lyhörd AB.

Så här under sommaren får många av oss en välbehövlig paus från stress och jobb. Det kan vara mycket man vill hinna med under semestern, men det är också viktigt att ta sig tid att vila. Att återhämta sig från en stressig vardag är viktigt för både kroppen och din mentala hälsa.

Återhämta dig från stressen

Stress är något som i små doser är bra för oss och kan ge extra kraft och energi när vi behöver det. Men om vi är stressade för mycket och under längre tid får det en negativ påverkan på kroppen. Det kan till exempel leda till problem som höjt blodtryck och muskelvärk.

Vi behöver alltså hitta en bra balans mellan stress och vila. För många är jobbet en stor källa till stress och då kan sommarsemestern bli ett perfekt tillfälle att återhämta sig och få ny energi inför hösten.

Så kopplar du av på bästa sätt

Är du van att leva i ett högt och stressigt tempo kan det vara svårt att koppla av helt, även när du är ledig. Här ger vi dig lite tips på sånt som kan hjälpa dig att vila ut ordentligt.

Stäng av jobbet. Idag är det lätt att fortsätta vara uppkopplad via telefon, bärbar dator och wi-fi. Det kan göra det svårare att slappna av och vila upp sig. Försök att stänga av jobbtelefonen och undvik att gå in och läsa jobbmejlen varje dag, för att slippa onödig stress.

Sov ordentligt. Många av oss sover för lite när det är mycket att hinna med. Därför är sommaren ett perfekt tillfälle att sova ut ordentligt. Sömn är faktiskt viktigare än du kanske tror. När vi sover bearbetar vi intryck och att sova ordentligt minskar risken för många sjukdomar. Så ta sovmorgon i sommar!

Gör andra saker än du brukar.Även om du vill koppla av betyder det inte att du ska ha tråkigt. Nu kan du passa på att göra sådant som du kanske inte annars hinner med. Har du drömt om att resa någonstans eller hitta en ny fritidsaktivitet? Nu kan du passa på!

Rör på dig. Många kan tycka att det är svårt att hitta tid för träning mellan alla åtaganden med jobb och familj. Semestern kan vara det perfekta tillfället att röra på sig lite mer än vanligt. Välj något som du tycker är roligt! Du kanske gillar att springa, eller föredrar du en lugn promenad eller att avslappnande yoga-pass?

Text: Karin Sjödahl

Källor:
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/
https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Halsa/Somn/Somn/

Under sommaren passar många av oss på att vara ute och njuta av naturen och det fina vädret. Men vi är inte de enda och både ormar och insekter kan gömma sig i skog och mark. Här får du några tips om vad du kan tänka på för att slippa bli biten.

Så undviker du getingstick

Getingar kan bli en av sommarens stora plågor, men det finns saker du kan tänka på för att minska risken att bli stucken. Om boet finns nära huset bör du försöka plocka bort det. Men se då till att du skyddar huvud och armar och att du inte slår på boet. Getingar kan ofta gå till attack när deras bo är hotat.

I övrigt bör du se till att inte dricka ur burkar och flaskor där du inte ser innehållet, ifall en geting råkat krypa ner i den. Du kan även vara uppmärksam när du äter ute, då matlukten kan locka till sig getingar. Om en geting kommer nära bör du inte vifta med armarna utan sitta stilla tills den flyger bort.

Så undviker du myggbett

Mygg kan vara otroligt irriterande, även om myggbett sällan utgör någon fara för oss här i Sverige. Det är svårt att undvika dem helt, men det finns ändå några saker du kan tänka på. Ett tips är att ha ljusa kläder, då myggen föredrar mörka plagg. Täckande kläder är också att rekommendera, särskilt på kvällarna.

I övrigt är det bra att försöka undvika platser där det finns mycket mygg, ofta nära vatten och våtmarker. Om du sitter stilla länge och vill slippa en svärm med mygg som förstör stämningen kan du använda myggmedel eller myggspiral. Myggor hatar rök, så du kan även tända en mysig brasa för att skrämma bort dem.

Så undviker du ormbett

Den enda svenska ormen som är giftig är huggormen. Du känner igen den på sicksackmönstret som den har på ryggen. Ormarna är skygga och flyr oftast hellre än att attackera. Men om du blir biten kan du få allvarliga besvär.

För att slippa huggormen kan du se till att hålla dina gräsmattor kortklippta, då ormarna trivs i högt gräs. Se också till att inte kliva i högt gräs och ängsmark utan att ha rejäla skor eller stövlar. Se också till att sätta ner fötterna bestämt så ormen känner att du kommer och hinner slingra undan.

Om du blir biten

Getingstick är oftast inte allvarliga men kan göra väldigt ont. Om gadden sitter kvar bör du plocka bort den. För att lindra kan du kyla bettet och applicera klådstillande salva. Har du blivit stucken i munnen eller är du allergisk mot getingar ska du dock alltid söka vård.

Myggbett kan klia och vara irriterande, men är inte farligt. Du kan lindra kliandet med salva från apoteket eller genom att kyla bettet.

Huggormsbett kan ge olika reaktioner, men du ska alltid ta dig till ett sjukhus om du har blivit biten. Åk inte själv utan be någon att följa med dig. Om du får allvarliga symtom som illamående, kräkningar, yrsel, hjärtklappning eller andningsbesvär kan du ringa 112 för transport till sjukhus.

Text: Karin Sjödahl

Källor:
https://www.aretrunt.se/5-satt-sa-du-undviker-getingstick/
https://topphalsa.se/undvik-myggbett-har-ar-6-basta-satten-att-halla-myggorna-borta/
https://www.allers.se/sa-skyddar-du-dig-mot-sommarens-plagoandar/
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Huggormsbett/

Innehåll från Vegatus.

Vill du hjälpa tarmen att komma igång efter sommarsemestern? Här ger vi dig fem tips på hur du kan underlätta för dina tarmar på ett enkelt sätt.

Tips 1: Ät grönsaker med mycket fibrer!

Att det är bra att äta grönsaker vet de flesta. Men det är också viktigt att äta grönsaker som innehåller mycket fibrer. Fibrerna är det som hjälper tarmen att fungera som den ska. Baljväxter som bönor och ärtor innehåller till exempel mycket fibrer.

Tips 2: Drick ordentligt med vatten!

Att få i sig tillräckligt med vatten är en förutsättning för en bra tarmflora. Därför är det viktigt att du dricker regelbundet. Vanligtvis behöver du dricka 1,5 till 2 liter vatten per dag, men mer om det är väldigt varmt eller om du har svettats ovanligt mycket.

Tips 3: Rör på dig!

Om du vill att tarmen ska hålla sig i form är det viktigt att du inte blir för stillasittande. Att vara i rörelse hjälper tarmen att fungera som den ska. Hur du rör dig är mindre viktigt, så länge du undviker att bli sittande i soffan. Kanske tar du en skön promenad, eller en tur till gymet? Oavsett vilket kommer dina tarmar att tacka dig!

Tips 4: Ta lagom tid på toaletten!

Det är viktigt att inte stressa när du ska gå på toaletten så att all avföring verkligen kommer ut. Det kan också vara en bra idé att ha fötterna på en pall, för att underlätta ännu lite mer för tarmarna. Däremot ska du undvika att sitta och krysta för länge, det kan leda till problem med hemorrojder.

Tips 5: Titta på din avföring!

Det kanske inte låter så tilltalande, men det bästa sättet att veta hur tarmen mår är att titta på det som kommer ut ur den. Titta på konsistens, färg och hur mycket som kommer ut. Har du en bra tarmflora ska det vara mycket avföring, som är relativt fast i konsistensen, så du inte behöver torka så mycket när du varit på toaletten.

Om Vegatus

Vegatus hittar du vid Norra Bantorget i Stockholm. De arbetar med screeningverksamhet och erbjuder att brett utbud av hälsoundersökningar. Du kan till exempel få hjälp med att analysera dina tarmbakterier, för att upptäcka framtida problem och hitta en hälsosammare livsstil.

Innehåll från Vegatus.

Innehåll från Zebrakliniken.

Glaukom, ibland kallad grön starr, är en ögonsjukdom som få har hört talas om, men som ändå är ganska vanlig. Den ger för det mesta inga symtom förrän sjukdomen är långt gången och kan ge permanenta skador på synen. Men vid tidig behandling kan sjukdomsförloppet bromsas.

Vad är glaukom?

Glaukom är en ögonsjukdom som påverkar synnerven och kan ge synfältsbortfall, men som i allvarligare fall även kan påverka synen. Enligt WHO är 12 % av världens blindhet orsakad av glaukom.

Glaukom kallas ibland för grön starr, men den har egentligen ingen relation till starr utan är en helt egen sjukdom. Glaukom förknippas ofta med högt tryck i ögat, men kan även uppträda vid normalt eller lågt ögontryck, och sjukdomen är vanligare än man kan tro.

– Denna lömska sjukdom drabbar ca 2 % av vår befolkning, varav mindre än hälften av dessa är diagnostiserade, berättar Martin Zand, ögonkirurg och glaukomexpert på Zebrakliniken.

Vem som helst kan få glaukom, även om det är vanligare bland äldre personer. Varför man drabbas av sjukdomen är ännu oklart och mycket forskning bedrivs inom ämnet, men det finns en viss ärftlig faktor. Om en nära släkting som en förälder eller ett syskon har glaukom är risken att drabbas högre.

Olika typer av glaukom

Det finns olika typer av glaukom. Kroniskt glaukom, eller öppenvinkelglaukom, är den vanligaste sorten. Sjukdomen utvecklas långsamt och trycket i ögat stiger. Du kan få det i ett öga eller båda och det kan ibland ta flera år att upptäcka.

Akut glaukom, eller trångvinkelglaukom, är mindre vanligt. Då stiger trycket i ögat plötsligt vilket leder till smärta. Sjukdomen kräver akut behandling.

Symtom på glaukom

Glaukom kan vara en svår sjukdom att upptäcka eftersom den i många fall inte ger några påtagliga besvär förrän den gått ganska långt.

– Man har vanligtvis inte ont och ser inte sämre. Så hur skulle man kunna veta att någonting är fel, säger Martin Zand på Zebrakliniken. När synen blir påverkad är det tyvärr försent.

Man kan nämligen inte få tillbaka den syn man förlorat genom sjukdomen, så det är viktigt att den upptäcks och behandlas tidigt. Om du har nära släktingar som har glaukom eller funderar på om du själv är drabbad kan du vända dig direkt till de ögonkliniker som inte kräver någon remiss (exempelvis Zebrakliniken eller Optalux) för en grundlig genomgång.

Hur behandlas glaukom?

Behandling av glaukom syftar till att sänka trycket i ögat för att minska risken för synfältsbortfall. Det är den enda behandling som finns i dagsläget som fungerar. Det finns olika sätt att göra det på.

– Glaukom behandlas i första hand med ögondroppar, men laserbehandling och kirurgi kan i vissa fall bli aktuella, säger Martin Zand på Zebrakliniken.

Ögondroppar är en säker metod som ofta fungerar bra för att sänka ögontrycket och kan i de flesta fall bromsa upp sjukdomsförloppet. I väldigt allvarliga fall, där droppar och laser inte räcker till kan en operation bli aktuell. Operationen görs vanligtvis under lokalbedövning.

Personer med glaukom bör alltid följa den behandling som ordinerats och genomgå regelbunden uppföljning. Detta bör inkludera både ögontrycksmätning och synfältsundersökning, men numera även den moderna OCT-analysen. Med hjälp av OCT kan man både diagnostisera glaukom och följa sjukdomsförloppet.

Innehåll från Zebrakliniken.

Innehåll från MEDS.

Att ha tillgång till enkla och effektiva mediciner och andra produkter kan underlätta mycket när olyckan är framme och du behöver snabb lindring. Här får du lite tips på sådant som kan vara bra att alltid ha i sitt hemma-apotek, och vad du bör tänka på när du fyller medicinskåpet.

Snabb lindring utan konstigheter

Det är lätt att små olyckor händer när man minst anar det. Du kanske ramlar och skrapar upp knät eller känner av en förkylning som börjar sänka dig. Då är det bra att ha de mest nödvändiga produkterna hemma, så du själv kan behandla och slippa att bli värre sjuk.

Produkter som är bra att ha hemma är sådant som snabbt ger lindring och behandlar det drabbade området utan några konstigheter.

– Lätt, snabbt och lindrande kan man säga är det som beskriver de produkter som ska finnas med i medicinskåpet, säger Emilia Sandell på MEDS Apotek. Produkterna ska vara enkla att få i sig och passa alla i familjen.

5 måsten för medicinskåpet

Smärtstillande. Smärta kan hindra mycket i vardagen och vi har väl alla någon gång drabbats av en plötslig huvudvärk som hindrar våra planer. I de flesta fall kan du få god lindring av receptfria mediciner och det finns många olika varianter att välja bland.

MEDS rekommenderar: Alvedon, Pamol, Treo, Panodil.

Sårrengöring/alcosprit. Det är lätt hänt att få mindre sår, utan att man gör något särskilt dramatiskt. Har du sårrengöring hemma kan du underlätta läkningen och undvika värre infektioner som kräver läkarvård, genom att hålla rent såret från början.

MEDS rekommenderar: Dags sårskölj, Aco Alsollösning, Descutan, Salvequick Wound Cleanser.

Plåster/skavsårsplåster. Vem har inte gått omkring en hel dag i nya skor och drabbats av smärtsamma skavsår? Eller slint med kniven när man hackat lök och fått ett sår på fingret? Plåster är en otroligt användbar produkt och bör finnas i allas medicinskåp!

MEDS rekommenderar: Salvequick, Hansaplast, Leukoplast, Compeed.

Förebyggande mot förkylning. Att bli förkyld är aldrig roligt, och något som de flesta nog helst skulle undvika. Så när du börjar känna dig hängig och halsen börjar göra ont kan det vara en bra idé att ha något hemma som kan stoppa förkylningen, innan du ligger utslagen på soffan.

MEDS rekommenderar: Kan Jang, ColdZyme munspray, Echinagard.

Ögonskölj. Att få in smuts i ögonen kan vara otroligt smärtsamt och ibland är det inte lätt att få ut den när den väl ligger där och skaver. Då är det perfekt att ha någon form av ögonskölj hemma för att underlätta processen!

MEDS rekommenderar: Drop-it, Plum ögondusch.

Utgå alltid från dina egna behov

Även om det finns många produkter som är bra för de flesta att ha hemma, så är det också viktigt att utgå från sig själv och sin familj när man fyller sitt medicinskåp.

– Det som fungerar för ens vänner behöver inte nödvändigtvis fungera för en själv, säger Emilia på MEDS. Har ni specifika allergier, svårigheter att svälja piller eller lätt för att skrapa upp rejäla sår kan ni behöva se över var behoven ligger.

Hos MEDS kan du beställa hem alla produkter som vi har tipsat om. De levererar inom 1–2 timmar i Stockholm och 1–2 dagar i övriga Sverige.

Innehåll från MEDS.

Innehåll från Telge Rehab.

Så här efter semestern har många av oss kommit tillbaka till ett stillasittande jobb vid skrivbordet. Det är vanligt att man drabbas av smärta och stelhet, och det finns en hel del allvarliga risker kopplade till stillasittande. Telge Rehabs arbetsterapeuter ger dig råd och tips kring hur du kan undvika smärta och skador.

Riskerna med stillasittande arbete

Vi vet nog alla att stillasittande är dåligt för oss i längden. Men vad finns det egentligen för risker? Arbetsterapeuterna på Telge Rehab kan räkna upp flera. Ett av de vanligaste problemen är smärta i rygg och nacke, något som många av oss känner igen. Vi kan även få försvagade muskler och sämre koordination, balans och kondition.

Men vi kan påverkas på många fler sätt, som vi kanske inte tänker på. Exempelvis kan du bli mer känslig för stress och risken för att drabbas av depression ökar. Det finns även ökad risk att drabbas av övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Så motverkar du riskerna på jobbet

En grundförutsättning för att slippa problem är att ha en bra och ergonomisk arbetsplats. Höj- och sänkbart skrivbord, stol och datorskärm, liksom anpassat tangentbord och mus hjälper dig att hitta rätt arbetsställning och inte överanstränga muskler och leder.

Det är också viktigt att ta pauser. Telge Rehabs arbetsterapeuter rekommenderar att du inte ska sitta stilla mer än två timmar i sträck och att ändra hållning var 30:e minut. Du kan också ta mikropauser där du rör på dig: sträcker ut armar, axlar, rygg och ben. Det är bättre att ta flera korta pauser än en längre.

Se också till att utnyttja de möjligheter till rörelse som jobbet erbjuder! Gå till skrivaren, stå upp när du pratar i telefon eller med kollegor och ta trapporna istället för hissen. Det kan verka som små saker, men tillsammans gör de stor nytta.

Så motverkar du riskerna på fritiden

Det är viktigt att komma ihåg att det du gör utanför jobbet också påverkar ditt mående. Därför kan du motverka riskerna med stillasittande arbete även på fritiden. Det enklaste sättet är att se till att du tränar regelbundet. Vilken typ av träning du väljer kan du anpassa efter dina intressen, men arbetsterapeuterna på Telge Rehab rekommenderar 30 minuters måttlig till hög aktivitet per dag.

För att hålla dig motiverad att träna kan du se till att sätta realistiska, långsiktiga mål och prova att träna tillsammans med andra. Du kan också utnyttja en stegräknare för att få bättre kontroll över hur mycket du faktiskt rör på dig varje dag.

När du behöver få hjälp

Ibland kanske det du själv kan göra inte räcker till och du har drabbats av en skada eller börjar uppleva problem med kroppen. Då finns det som tur är hjälp att få. Du kan exempelvis vända dig till en fysioterapeut, arbetsterapeut, naprapat eller kiropraktor. I vissa fall kan även din läkare skriva ut ”fysisk aktivitet på recept”.

Innehåll från Telge Rehab.

Astma är en sjukdom som påverkar luftvägarna och som kan ge besvär med andnöd och hosta. Cirka 10 % av Sveriges befolkning lider av någon form av astma, och det kan hindra på många sätt i vardagen. Här får du veta mer om sjukdomen och vilken hjälp du som lider av astma kan få.

Vad är astma?

Astma är en sjukdom som påverkar luftvägarna och bland annat kan ge besvär med andnöd och hosta. Besvären kommer av en kronisk inflammation i luftrören, vilket leder till att slemhinnorna svullnar och det blir svårt att andas. Ungefär 10 % av vuxna och 9 % av barn lider av astma.

Det finns två olika typer av astma: allergisk och icke-allergisk. Vid allergisk astma kan astma-besvären utlösas av det du är allergisk mot, till exempel pälsdjur, pollen eller kvalster. Oavsett vilken typ av astma du har är det samma symtom och behandling.

Symtom på astma

Astma kommer ofta i perioder, där du ibland upplever större besvär och ibland inga alls. Några vanliga symtom på astma är:

• Anfall av andnöd, när det känns tungt att andas
• Pipande eller väsande ljud när du andas
• Långvarig hosta vid förkylning
• Långvarig hosta utan någon förklaring, ofta på natten
• Andnöd och hosta vid fysisk ansträngning

Utredning av astma

Om du misstänker att du lider av astma kan du kontakta din vårdcentral. Du får då antingen göra en utredning där eller så skickar läkaren en remiss till en specialistmottagning. Om du drabbas av akut andnöd bör du direkt söka vård på vårdcentral eller akutmottagning.

Vid en astmautredning får du genomgå ett antal olika tester. Du får svara på frågor om dina besvär och läkaren mäter din lungfunktion. Detta görs oftast med hjälp av spirometri och PEF-mätning. I samband med astmautredning görs även allergitest, antingen med hjälp av pricktest eller blodprov.

Behandling av astma

Astma kan vara olika allvarlig men för det mesta behövs någon typ av läkemedel för att behandla sjukdomen. Vanligtvis tas detta med hjälp av en inhalator och de två vanligaste typerna är luftrörsvidgande läkemedel och kortison. Kortison har en långsiktig effekt som dämpar inflammationen i luftrören, medan luftrörsvidgande medel har en kortsiktig effekt, men börjar verka snabbt. Ofta används en kombination av båda.

Det är också en bra idé att lära sig mer om sjukdomen, och det är viktigt att du förstår din behandling. Det kan hjälpa att ha en skriftlig behandlingsplan. Vissa vårdcentraler har också en särskild astmamottagning med specialutbildade astmasköterskor där du kan få råd och tips.

Utöver det kan du försöka underlätta på egen hand genom att undvika att röka och vistas i rökiga miljöer, liksom att ta läkemedel innan du tränar, om du får besvär när du motionerar. Om du är allergisk kan du också försöka undvika det du är allergisk mot.

Text: Karin Sjödahl

Källor:
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Astma/
https://astmaoallergiforbundet.se/information-rad/om-astma/

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning och innebär att hjärtat slår oregelbundet. Risken att drabbas av förmaksflimmer ökar med åldern och det är viktigt att sjukdomen upptäcks i tid, för att kunna sätta in rätt behandling.

Vad innebär förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är en form av rytmrubbning i hjärtat. Det innebär att hjärtat inte slår som det ska, utan har en oregelbunden rytm och ibland slår snabbare. Förmaksflimmer kan antingen komma attackvis eller vara kroniskt.

Förmaksflimmer som kommer attackvis går oftast över av sig själv, medan kroniskt förmaksflimmer är permanent och oftast behöver behandlas med läkemedel. Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbning.

– Minst 150 000 svenskar lider av förmaksflimmer, berättar Morteza Rohani, hjärtspecialist på Nordic Heart Center. Högt blodtryck, ålder, hjärtsvikt, klaffel, hjärtmuskelinflammation, typ 2 diabetes och giftstruma räknas som riskfaktorer för att utveckla flimmer.

Symtom på förmaksflimmer

Förmaksflimmer leder oftast till hjärtklappningsattacker och oregelbunden puls som kommer plötsligt. Detta är särskilt tydligt vid attackvis förmaksflimmer. Vid kroniskt förmaksflimmer kan symtomen se lite annorlunda ut.

– De vanligaste symtomen vid kroniskt flimmer är trötthet och andfåddhet, säger Morteza Rohani. Men kroniskt flimmer kan ibland också vara helt symtomfritt.

För att ta reda på om man har förmaksflimmer används EKG, som mäter hjärtmuskelns elektriska aktivitet via elektroder som fästs på bröstet.

Behandling av förmaksflimmer

De allra flesta som lider av förmaksflimmer får ta blodförtunnande läkemedel som grundbehandling. Detta beror på att förmaksflimmer ökar risken för blodproppar och stroke.

– Det är viktigt att upptäcka flimmer i tid och behandla med rätt blodförtunnande medicinering för att minska risken för stroke, säger Morteza Rohani.

Utöver det finns det olika behandlingar för den som har stora besvär av sitt flimmer. Antingen försöker man återställa hjärtrytmen och förhindra att flimret kommer tillbaka, eller så har du kvar själva flimret men lindrar besvären med hjälp av läkemedel.

– Behandling av förmaksflimmer syftar antingen till att bibehålla rytmen eller frekvensen, berättar Morteza Rohani. En effektiv behandling mot flimmer är till exempel ablation, där man försöker förhindra elektriska impulser från lungvener till förmaket och därmed bli av med flimret.

Vilken behandling som passar dig bäst beror på hur stora besvär du har av ditt flimmer och om det kommer attackvis eller är mer permanent. Om du diagnostiserats med förmaksflimmer kommer du tillsammans med din läkare fram till en lämplig behandlingsplan.

Text: Karin Sjödahl